Framsteg!

Blev så där fånigt glad och uppspelt som nog bara en förälder kan bli.

Idun tog sina första steg i dag på eftermiddagen!

Ställde henne på golvet bredvid mig medan jag fifflade med kameran och helt plötsligt tar hon två kliv emot mig. Eftersom jag var helt inne i kameran uppfattade jag inte riktigt vad hon gjorde. Ställde henne upp en bit i från mig och sa att hon skulle gå till mamma varpå hon tar två kliv igen emot mig.

Vi gör om och gör om. Mellan 2 och 3 steg flera gånger på raken!

Med fånig mammaröst säger jag Duktig Idun samtidigt som jag klappar händerna helt överlycklig! 

Förstår ni mig!?

 (Bilderna är tagna i fredags, ser ni att hon är på gång på sista bilden)

Ett stort framsteg!

Får se om hon får mersmak eller om det lägger sig?