Tiden går ju så galet fort!

30/10 -08 visade stickan ett plustecken.. Var då i v 6 el 7. Var ju tvungen att berätta för chifen dagen efter men tanke på de arbetsuppgifter jag har och det ohälsosamma grejjerna vi använder när vi jobbar.

28/11 var det inskrivning på Mvc. Det togs prover och pratades en del. Trodde man skulle få lyssna på hjärtat, men inte.. Så man var ju fortfarande inte 100 på att man var gravid trots att mensen inte var där och brösten ömmade. På lördagden den 29/11 kunde vi inte hålla oss och åkte därför runt till familj och släkt för att berätta den glada nyheten.

26/1 - 09 gjorde vi RUL. Inget ändrat datum. Var då i v.18 + 2.

Det var ju otroligt häftigt att både se och höra vårat pyre som var där inne. Och inte stilla en minut! Eftersom det inte har så mycket muskler just då och min moderkaka liggger framför kunde jag inte känna sparkar och slag förrens jag var i v 20 tror jag. Men nu var det på rikigt, när man fick se! Otroligt. Inga torra ögon inte när vi åkte hem.

20/1 bytte jag jobb, från målerit till att istället stå i butik och sälja färg. O även fast förräkringskassan lurade mig och jag gick flera 1000 back så är jag ändå glad att jag bytte jobb. Tycker i vanliga fall att det är tungt och stressigt att jobba med mig chef så det hade nog varit 10 gånger värre nu när man är gravid.

8/2 var jag på mitt andra besök på Mvc. De togs prover igen och jag fick se svaren på de tidigare proverna. De mätte även magen och vi lyssnade på pyrets hjärtljud! Så underbart att höra hjärtslagen, veta att det lever och rör sig därinne!

Och så har det fortsatt, mvc med jämna mellanrum. Allt har varit bra, har väldigt bra värden utan att behöva några tabletter. Magen växer som den ska och jag har gått upp 12 kilo sen inskrivningen. Hon sa då att jag skulle gå upp ca 15 kilo.

Var på mvc den 15/5 och ska tillbaka den 5/6 eftersom allt var så bra. Annars så går man nu egentligen varje el varannan vecka.

Har även gått klart föräldrarkursen som pågått 3 måndagar i rad. Lite klokare har man nog blivit. Skönt oxå att jag inte längre är nervös för förlossningen. Det känns rätt trygt. Då är man ju på sjukan med folk runt omkring som troligtvi kan det som de håller på med. Dock är jag fortfarande nervös över själva början. Hur, var, när börjar det. Och den största frågan, Kommer vi hinna in i tid? Man vill ju ändå vara hemma så länge som möjligt..

Längtar såå otroligt mycket nu. O det är ju från v.37 som bebisen kan komma. Pyret, du är välkommen att komma precis när du vill innan den 26/6 =)

Det är ju nästan sommar nu, varmt och fint väder (inte idag dock) så varför vänta för länge. Måste ju vara trångt och jobbigt där inne. Kom ut till mamma o pappa istället. =)

Nä nu måste jag ta tag idagen.. Suttit i soffan nu 2 timmar... Lite mulet på himlen och blåser nästan storm till o från så det blir oxh fixa lite inne. Dammsuga plocka o diska är sånt som alltid finns och göra. Och börja fundera på vad man ska äta till middag.

Hur ser din dag ut?

Puss o Kram